Teknisk beskrivning

Storhushållsprisindex, SPI


Storhushållsprisindex eller SPI är ett prisindex, som speglar aktuella förändringar i storhushållens inköpspriser på livsmedel med 1990 som basår, vilket år alltså har värdet 100. Indexet är beräknat på priser, som ej inkluderar moms, dvs. ingen hänsyn tas till momsförändringar. SPI är baserat på ITPI, som står för prisindex för inhemsk tillgång och avser den svenska hemmamarknaden. ITPI tas fram av SCB och är sammansatt av flera index, nämligen:

a) Hemmamarknadsprisindex HMPI, enbart svensktillverkade inhemskt förbrukade varor
b) Exportprisindex, EXPI, exporterade varor
c) Importprisindex, IMPI, importerade varor
d) Producentprisindex, PPI, inhemsk produktion
e) Prisindex för inhemsk tillgång, ITPI, inhemskt förbrukade varor

Indexsystemet följer i sin uppbyggnad svensk standard för näringsgrensindelning (SNI). Varuurvalet görs i tre steg:

Vad är det som mäts?

SCB har som mål för sina prismätningar att så långt möjligt utgå ifrån faktiskt uttagna priser, d.v.s. de fakturerade priserna, med rabatter, kampanjbidrag och returer fråndragna. Detta är dock inte alltid möjligt, utan då måste man utgå ifrån s.k. listpriser (vilka kan ha rabatter såväl in- som frånräknade).

Större delen av materialet är alltså baserat på företagens egna uppgifter utifrån enkäter. Men till årsbonusar har man inte kunnat ta någon hänsyn. Detta torde också rent tekniskt vara mycket svårt. Enligt anvisningarna skall uppgiftslämnarna om möjligt avge månatliga medelpriser för de utvalda representantvarorna. Medelpriset ska i princip avse de varor som levererats eller fakturerats under månaden.

Vems priser är det som mäts?

De priser SCB mäter är, de som inköpande företag och storförbrukare betalar. I vissa fall betyder det att det är storhushållens faktiska inköpspriser, i andra fall grossisternas. Importvaror mäts till inköpspris, cif.

Mot bakgrund av ovanstående beskrivning kan man då fråga sig om det anpassade ITPI speglar storhushållens inköpspriser. Vårt svar är att indexet är tillräckligt ändamålsenligt för sitt syfte. Det finns flera orsaker till detta.

I knappt hälften av antalet prismätningar mäts storhushållens inköpspriser direkt. I övriga fall mäts priserna på en annan och lägre nivå. Men Det är inte prisnivåns höjd som ska belysas, utan nivåns förändring. Dessutom kan påpekas att prisförändringar i ett framförvarande led får regelmässigt motsvarande genomslag i nästa led, varvid förändringen då i stort sett blir densamma som om mätningen skett i grossisternas försäljningsled (dvs storhushållens inköpsled).

Om grossistledet är fullständigt följsamt gentemot föregående led vad avser prisförändringar spelar det ingen roll var man mäter. Så är naturligtvis inte fallet, utan det föreligger i varje fall vissa tidsförskjutningar. Men åtminstone på någorlunda sikt måste man kompensera sig för prishöjningar, liksom att konkurrensen framtvingar följsamhet även i förhållande till prissänkningar. Det betyder att indexet blir korrektare ju längre tidsperiod man mäter.

Naturligtvis hade det varit önskvärt att alla mätningar kunnat ske i rätt led, men då detta inte låter sig göra av olika skäl får man välja det näst bästa. Och det valet ger ett gott instrument för att följa prisförändringarna på storhushållens livsmedelsmarknad. Det torde under alla förhållanden bättre spegla storhushållens inköpspriser än KPI.

”Översättningen” av ITPI till SPI

Uppläggningen av projekt SPI består av följande huvudmoment:

1. Urval av ca 30 representativa produktgrupper ur ITPI (se nästa avsnitt)

2. Fastställande av storhushållsmarknadens inköpsstruktur avseende de 30 produktgrupperna. Det innebär att man delar upp (procentfördelar) de totala inköpskostnaderna på dessa grupper.

3. För att få jämförbarhet med konsumentprisindex (KPI) och dess livsmedelsdel (LPI eller konsumenternas livsmedelspriser) läggs produktgrupperna i ITPI samman i 11 större grupper, vilka motsvarar huvudgrupperna i LPI.

4. Härefter konstrueras separata totalindex för den marknad som ska belysas, t ex kommunerna eller offentliga sektorn totalt, eller hela storhushållsmarknaden.

5. Förutom i indexform redovisas resultatet även i form av procentuell utveckling sedan ett år tillbaka och sedan årets

Produktgrupper ingående i SPI

Produktgrupperna har konstruerats dels med hänsyn till gällande EU-nomenklatur (COICOP även accepterad och använd av SCB), dels utifrån tillgängligt material hos SCB. Nedan redovisas de ingående produktgrupperna.

A. CEREALIER

A1. Kvarnprodukter och pasta

A2. Färskt bröd

A3. Kex

B. KÖTT

B1. Nötkött (även djupfryst)

B2. Fläskkött (även djupfryst)

B3. Charkuterivaror

B4. Fågel

C. FISK

C1. Färsk

C2. Fryst

C3. Konserver mm

D. MJÖLK, OST

D1.Mjölk, ost

D2. Ägg o äggprodukter

E. MATFETT

E1. Smör

E2. Margarin och matolja

F. FRUKT

F1. Färska

F2. Konserver, torkat

G. GRÖNSAKER, ROT

G1. Färska

G2. Färsk potatis

G3. Potatisprodukter

G4. Konserver, torkat

H. SÖTSAKER OCH GLASS

H1.Bit- och strösocker

H2.Glass

H3. Sylt och marmelad

H4. Choklad och konfektyr

I. Övriga livsmedel

J. KAFFE, TE OCH KAKAO

K. MINERALVATTEN, LÄSK OCH JUICE

K1. Juice och nektar

K2. Mineralvatten och läsk

L. ALKOHOLHALTIGA DRYCKER

Ll. Maltdrycker(ej systemvaror)

L2. Vin, sprit öl

Övriga index som brukar jämföras med SPI

Konsumentprisindex eller KPI är samhällets officiella index för den allmänna prisutvecklingen i samhället. Det är vad man i dagligt tal benämner med inflationen. Indexet tas fram av Statistiska centralbyrån (SCB). Momsförändringar beaktas i KPI.

Förkortningen LPI står för livsmedelsprisindex. LPI utgör den del av KPI som avser livsmedel dvs priserna för konsumenterna i dagligvaruhandeln. LPI redovisas officiellt på 9 olika varugrupper. Eftersom LPI ingår i KPI beaktas momsförändringar.

Förkortningen RPI står för " restaurangprisindex" (11.1 i COICOP) eller förtäring utom hemmet". Eftersom RPI ingår i KPI beaktas momsförändringar.

Prisökning eller -minskning

Prisutvecklingen kan anges som årlig utveckling, varmed avses den procentuella prisökningen sedan ett år tillbaka. Ofta mäter man från en tidpunkt det ena året till motsvarande tidpunkt efterföljande år, t ex från augusti ett tidigare år till augusti året efter. Den årliga prisutvecklingen speglar i första hand rådande tendenser.

Procenttalet framräknas genom att dividera index för innevarande månad (eller den månad som man vill se utvecklingen för) med motsvarande månad ett år tillbaka.

När man beskriver prisutvecklingen avses ofta utvecklingen under året, d.v.s. prisutvecklingen från årets början. Även denna utveckling anges i procent. Procenttalet framräknas genom att dividera index för innevarande månad (eller den månad som man vill se utvecklingen för) med december förra året.